Det destruktiva ledarskapet kostar
Tittar vi åt fel håll? Ställer vi fel frågor?
Frågor som vi ställt oss är; vad utmärker den goda ledaren, hur kan ledare utvecklas vilket sätt att leda är mest effektivt? Det har investerats mycket resurser på dessa frågor. Är det rätt investering så skulle det väl ge tillitsfulla ledare, nöjda och trygga medarbetare, låga sjukskrivningstal, sunda organisationer och bra verksamhetsresultat?
Frågan som borde ställas är vad som utmärker en ”Låt gå Chef” ”Svag Chef” ”Destruktiv Chef”, vilka miljöer bidrar till att detta beteende frodas och vad kostar det? Destruktivt ledarskap är ett utbrett fenomen enligt boken ”Destruktivt ledarskap – Hur uppkommer det? Vilka effekter får det? Vad kan man göra åt det?” (skriven av Maria Fors Brandebo fil.dr i psykologi, Sofia Nilsson fil.dr i pedagogik, forskare vid Försvarshögskolans ledarskapscentrum samt Gerry Larsson, leg. Psykolog och professor i ledarskapspsykologi vid Försvarshögskolan).
Försvarshögskolans forskare använder sig av definitionen för destruktivt ledarskap som är skapad av de norska forskarna Einarsen, Aasland och Skogstad:
- En ledares systematiska och upprepade beteende, det ska inte vara en engångsföreteelse.
- Den ledare som kränker, bryter mot eller överträder organisationens legitima intressen genom att underminera eller sabotera organisationens mål, resurser, uppgifter, effektivitet eller motivation, välmående eller arbetstillfredsställelse hos underställda.
- De underställda blir omotiverade av beteendet och upplever orättvisa.
Destruktivt ledarskap handlar inte alltid om farliga ledare utan också om svaga ledare som är rädda och inte hinner, orkar, har intresse, kunskap och tar inte ansvar utan överlåter makten till en informell ledare eller saknar insikt om sitt problematiska ledarbeteende och vad det kan ställa till med. Det finns ett tydligt samband mellan destruktivt ledarskap och medarbetarnas hälsa och organisationens framgång.
Det finns ett tydligt samband mellan destruktivt ledarskap och medarbetarnas hälsa och organisationens framgång.
Destruktivt ledarskap kan indelas i en aktiv och en passiv form.
Den aktiva formen kännetecknas av:
- Arrogans och Orättvisa – fördummar anställda, uppträder arrogant, behandlar personer olika, är otrevlig
- Hot, Bestraffning och Överkrav – aggressiva tendenser, straffar vid fel eller om mål inte uppnås, hotar för att få sin vilja igenom, ställer orimliga krav.
- Egoism och falskhet – tar åt sig äran, sätter sina egna behov före gruppens, litar inte på sina underställda – kontrollerar, håller inte sina löften.
Dessa beteenden är konkreta och går att påvisa.
Den passiva formen är en ledarstil som kännetecknas av:
- Feghet/ Svagt ledarskap/passivitet – vågar inte konfrontera andra, visar sig inte bland underställda, bristande engagemang, tar inte tag i saker.
- Osäker, Otydlig, Rörig – osäker i sin roll som ledare, dålig planering och struktur, otydliga instruktioner, otydlig rollfördelning, förvirrat kring vad som gäller, skyller ifrån sig, brister i kompetens och erfarenhet av ansvarsområdet.
Svaga ledare skapar dysfunktionella arbetsplatser, vilket ofta leder till mobbing.
Passiva beteenden är subtila och svåra att påvisa och ger negativa konsekvenser som stress och emotionell utmattning för den som utsätts. Medarbetare presterar sämre, är mindre engagerade och många lämnar organisationen.
En bra arbetsgrupp som har god sammanhållning och trygghet kan minska utsattheten för ett destruktivt ledarskap. Destruktiva chefer skapar ofta splittring och slitningar i en grupp vilket skapar otrygghet.
Den ”giftiga triangeln” är ett systemperspektiv på ledarskap där man tar hänsyn till ledaren, medarbetarna och omständigheterna – då de tre aspekterna samspelar med varandra.
Destruktivt ledarskap gynnas av medarbetare som är konformister – lyder order utan att ifrågasätta och är passiv åskådare, och konspiratörer – stöttar ledaren i hopp om egen vinning och följeslagaren.
Hur ska destruktivt ledarskap hanteras?
Var noga vid urval av chefer. Organisationen ska ha en stadig värdegrund och tydligt kommunicera att destruktivt ledarskap inte får förekomma och förekommer det, så ska det få konsekvenser.
Som individ kan du konfrontera chefen med konkreta exempel ur din egen vardag. Ger det inte resultat så får du resonera med dig själv om du kan acceptera situationen och ”gilla läget” – eller så får du välja att sluta.
Motsatsen till det destruktiva ledarskapet är ett konstruktivt ledarskap som innebär att bygga upp och inte förstöra.
Konstruktivt ledarskap kännetecknas av att man är kompetent, fokuserad, rakryggad, strukturerad, tillmötesgående, inspirerande, transparent, kommunikativ, innovativ, lugn, förutsägbar, beslutsför, pragmatisk, rättvis, ärlig, positiv och ansvarstagande.
Ett konstruktivt ledarskap skapar tillit och bygger förtroendekapital, vilket ger trygghet samt har förmåga att skapa allianser. Ser helheten och tänker långsiktigt.
Destruktivt ledarskap kostar pengar för organisationen, samhället och människor.
Har vi råd med det?
Inga kommentarer